Slipp huvudvärken med kryptoskatt.

Att inte deklarera sina kryptotillgångar kan få allvarliga konsekvenser. Skatteverket ser idag mycket allvarligt på felaktig eller utebliven redovisning av kryptohandel – och de har tillgång till allt fler verktyg för att upptäcka det. Genom internationella informationsutbyten, spårning via börser och analysverktyg (som vi på COUNT också använder) ökar upptäcktsrisken stadigt.

Om du inte deklarerar dina tillgångar eller vinster korrekt kan det leda till:

• Skattetillägg på upp till 40 % av den undanhållna skatten
• Ränta på det obetalda skattebeloppet
• Revision eller granskning från Skatteverket

I grova fall kan det även leda till skattebrott och rättsliga påföljder. Över 2 prisbasbelopp, ca 100tkr krävs för skattebrott och 10 prisbasbelopp, ca 500tkr krävs för grovt skattebrott.

Det är viktigt att veta att även förluster ska deklareras – inte bara vinster.

Skattetillägg är en extra avgift som Skatteverket kan ta ut om du lämnar en felaktig deklaration, eller inte deklarerar alls, och det leder till att för lite skatt betalas. Tillägget är normalt 40 % av den undanhållna skatten.

Exempel: Om du har gjort en vinst på 100 000 kr i krypto men inte deklarerat den, kan du utöver skatten behöva betala upp till 12 000 kr extra i skattetillägg – plus ränta och eventuell förseningsavgift.

Skattetillägg tas ut oavsett om felet beror på slarv, okunskap eller medvetet fusk – så det är alltid bättre att deklarera, även om du är osäker. Vi på COUNT hjälper dig att göra det rätt från början.

Skatteverket betraktar kryptovalutor som en egendom, inte som en valuta. Det innebär att varje gång du säljer, byter, handlar med, växlar, betalar med eller använder kryptotillgångar på annat sätt, så är det en skattepliktig transaktion.

Detta gäller även vid:

• Byte av en kryptovaluta mot en annan (t.ex. ETH → BTC)
• Användning av krypto för att köpa varor/tjänster
• Airdrops, staking, mining, NFT-försäljning m.m.

Du måste själv hålla koll på alla transaktioner, eftersom börserna oftast inte rapporterar automatiskt till Skatteverket – än. Just därför är det viktigt att du har rätt redovisningsstöd. Vi hjälper dig att sammanställa, beräkna och deklarera allt korrekt – oavsett hur många plattformar du använder.

DAC8 (EU:s nya skattedirektiv) och MiCA (Markets in Crypto Assets) är två stora förändringar som kommer påverka kryptohandel inom hela EU – även för privatpersoner.

DAC8 innebär att: Kryptobörser och plattformar blir skyldiga att automatiskt rapportera användarnas transaktioner till Skatteverket och andra EU-länders skattemyndigheter. Det blir mycket svårare att “glömma” deklarera, eftersom myndigheterna kommer få tillgång till din handelsdata direkt från källan.

MiCA-förordningen handlar mer om marknadsreglering och konsumentskydd, men innebär bland annat att kryptobörser och wallet-leverantörer måste vara registrerade och följa nya krav på transparens och stabilitet. Det blir tydligare regler för stablecoins, tokenutgivare och DeFi-tjänster.

Tillsammans betyder dessa förordningar att myndigheternas insyn i krypto ökar kraftigt från 2026 och framåt. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på sin deklaration, redan idag.

En självrättelse innebär att du som privatperson eller företag frivilligt rättar tidigare deklarationer som innehåller fel eller brister – exempelvis om du har glömt att ta upp vinster från handel med kryptovalutor. Det är ett sätt att i efterhand undvika skattetillägg och andra sanktioner, så länge rättelsen görs innan Skatteverket inleder en granskning eller kontaktar dig om just det aktuella felet.

Alla som har lämnat en felaktig eller ofullständig deklaration kan självrätta – oavsett om det handlar om att:

• du har utlämnat kryptotransaktioner helt
• du har räknat fel på vinster eller förluster
• du har använt fel växlingskurser
• du har använt fel inkomstslag eller inte redovisat staking, NFT:er, airdrops m.m.

Det gäller både privatpersoner och juridiska personer (bolag).

Du kan rätta upp till sex år tillbaka, utöver det år som just nu deklareras. Exempel: under inkomståret 2025 kan du självrätta åren 2019–2024.

Observera att om Skatteverket redan har:

• skickat ut ett informationsbrev,
• påbörjat en granskning, eller
• ställt frågor kring din kryptohandel

…då kan det vara för sent att göra en självrättelse för just det året. I sådana fall kan du istället riskera skattetillägg eller i värsta fall skattebrott.

Vi har erfarenhet av att hjälpa kunder som behöver självrätta flera år bakåt, även i komplexa fall med tusentals transaktioner, staking, DeFi eller handel via utländska plattformar.

Vi hanterar hela processen diskret och korrekt – från analys och beräkning till färdig rättelse för inlämning till Skatteverket.

Kontakta oss så hjälper vi dig att rätta till det som varit, innan Skatteverket hinner göra det åt dig.

Omkostnadsbeloppet är det totala värdet du har betalat för en kryptotillgång – inklusive inköpspris, växlingsavgifter och eventuella transaktionskostnader. När du säljer eller byter en kryptovaluta beräknas vinsten eller förlusten som:

Försäljningspris – omkostnadsbelopp = vinst/förlust

Vi räknar ut omkostnadsbeloppen åt dig automatiskt, baserat på din transaktionshistorik. Vårt system identifierar rätt köp i rätt ordning och justerar även för t.ex. airdrops, överföringar, avgifter och eventuella tidigare deklarerade belopp.

I Sverige måste beräkningsmetoden "genomsnittligt omkostnadsbelopp" användas. Se nästa fråga.

När du deklarerar försäljning av kryptovalutor måste du räkna ut vinsten eller förlusten för varje transaktion. För att göra det behöver du veta vad du själv betalade för tillgången – det kallas omkostnadsbelopp.

Eftersom många köper samma kryptovaluta flera gånger, till olika priser, används istället ett så kallat genomsnittligt omkostnadsbelopp (GOB). Det innebär att man slår ihop alla inköpspriser och delar med det totala antalet enheter – för att få ett genomsnittspris per coin eller token.

📌 Exempel:
Du köper: 1 ETH för 10 000 kr och 1 ETH för 20 000 kr
Ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp blir: (10 000 + 20 000) / 2 = 15 000 kr per ETH

Om du senare säljer 1 ETH för 18 000 kr, räknas vinsten som: 18 000 – 15 000 = 3 000 kr

K4 är det formulär du använder för att redovisa försäljning av värdepapper – däribland kryptovalutor – i din vanliga inkomstdeklaration. Den skickas in till Skatteverket i samband med att du deklarerar varje vår.

SKV 269 är en blankett du använder för att begära omprövning eller rättelse av en tidigare deklaration, exempelvis om du har missat att deklarera kryptohandel för tidigare år.

När vi gör din deklaration genererar vi underlag som är anpassade för både K4 och SKV 269 beroende på vad du behöver.

Ja. Våra rapporter är framtagna för att du ska kunna använda dem direkt vid inlämning till Skatteverket – både digitalt och i pappersform.

Vi tillhandahåller färdiga K4-underlag och, vid behov, kompletterande dokumentation som gör det enkelt att föra in siffrorna korrekt. Du får tydliga instruktioner steg för steg – eller så hjälper vi dig hela vägen in i e-tjänsten. Vi använder .SRU filer som går att ladda upp direkt i din deklarationsportal hos Skatteverket.

Nej, vi sparar inte dina API-nycklar eller transaktionsfiler efter att deklarationen är färdigställd – om du inte uttryckligen ber oss göra det. Vi följer gällande dataskyddslagstiftning (GDPR) och hanterar all information konfidentiellt och med högsta säkerhetsstandard.

Alla filer raderas automatiskt efter avslutat uppdrag om inget annat har avtalats. Om du önskar att vi sparar din historik för framtida deklarationer eller omprövningar, kan du själv välja detta – men det är helt frivilligt.

Vi loggar aldrig in på dina konton, och dina API-nycklar används enbart för att hämta transaktionsdata – Tänk på att endast ge läsbehörighet när du skapar dina API-nycklar du ska skicka till oss. Vi accepterar inga nycklar med högre behörighet än så.

Nej, vi delar aldrig din information med Skatteverket eller någon annan myndighet utan ditt uttryckliga samtycke.

All data du lämnar till oss behandlas enligt gällande dataskyddslagstiftning (GDPR) och används endast i syfte att utföra ditt uppdrag – exempelvis skatteberäkning och deklarationsunderlag.

Det är alltid du som kund som avgör om och när materialet ska lämnas in till Skatteverket. Vi agerar inte å myndigheters vägnar – vi arbetar enbart för dig.

Vi strävar efter att erbjuda en så diskret och anonym process som möjligt, utan att kompromissa med noggrannhet och service.

Du kan lämna in dina transaktionsdata via fil eller API-nyckel, och vi hanterar dem utan att koppla dem till din identitet i onödan. Vi kräver inga personnummer eller känsliga uppgifter, och all kommunikation sker konfidentiellt.

När du får din färdiga deklaration är den anpassad för att lämnas in till Skatteverket – men det är du själv som avgör om och när det sker.

Tänk på att, om du vill att vi ska sköta hela inlämningen i din deklarationsportal hos Skatteverket som ombud, så måste personnummer uppges och registreras till Skatteverket.

Ja, i många fall behöver du fortsätta deklarera i Sverige även efter att du har flyttat utomlands – särskilt om du fortfarande är skattskyldig här. Det gäller t.ex. om:

• Du har väsentlig anknytning till Sverige, t.ex. fastighet, familj eller ekonomiska intressen
• Du inte har anmält utflyttning till Skatteverket
• Du har gjort kryptotransaktioner innan utflytten, som behöver deklareras retroaktivt
• Du fortfarande har inkomster med svensk skattskyldighet, även om du är utflyttad

När det gäller kryptovalutor kan det också handla om att Skatteverket anser dig skattskyldig för en vinst som uppstått under tiden du bodde i Sverige – även om du sålde tillgångarna efter att du flyttat.